En urban oas med Gävle som fond

Det är något med lägenheter som denna. De viskar snarare än ropar. Inte för att de saknar karisma – tvärtom – men för att de vet sitt värde. En trerummare, visserligen. Men inte en sådan man bara råkar bo i. Det här är ett slags urban retreat, ett medvetet val, där varje kvadratmeter tycks vilja bevisa att modern funktion och omsorgsfull estetik faktiskt kan gå hand i hand.

Läget? Centralt, förstås. Ett stenkast från Stortorget, Boulognerskogen och Gävle sjukhus. En plats där stadens nervsystem vibrerar strax utanför fönstret, men där tystnaden inomhus är nästan sakral. En trappa upp med hiss, diskret placerad, nästan som om bostaden själv inte vill vara för påträngande.

Fastigheten är från en annan tid – men renoverad 2014, och det syns. Inte i form av överdriven glans, utan snarare i hur materialen andas långsiktighet. Klinkergolv med värme. Stenbänkar i köket. Och köksön – ja, köksön – den står där som ett modernt altare, där dagens ritualer utspelar sig: frukostar, videomöten, ett glas vin medan pastavattnet kokar.

Men det är inte bara interiören som övertygar. Det är också, och kanske framför allt, rummet utanför rummen: altanen. 26 kvadratmeter i bästa sydvästläge – inte bara en uteplats, utan ett levande rum där himlen är taket och vinden väggarna. Här blir gränsen mellan inne och ute porös, och man undrar varför detta inte är standard i fler bostäder. Det är som om arkitekturen här viskat till sig själv: “Varför sluta vid väggen?”

Det finns även en balkong. En extra scen, denna gång mot Teaterallén – som om själva Gävle vill bjuda på en föreställning varje gång solen går ner över stadens takåsar. Rummet innanför, idag ett teverum, är flexibelt nog att bli ett andra sovrum. Planlösningen är en påminnelse om att arkitektur inte behöver vara stel – den kan vara följsam, nästan diplomatisk.

Köket, med sina rostfria maskiner och side-by-side-lösning med ismaskin, är såklart ett kapitel i sig. En blinkning till amerikansk lyx i ett svenskt format – som om någon inspirerats av Manhattan men landat i Gästrikland med både fötterna och smaken i behåll.

Badrummet är, som det så ofta heter, “totalrenoverat”. Men här innebär det mer än bara nytt kakel. Det handlar om komfort: golvvärme, tvättmaskin, och en slags återhållsam lyx som känns mer hållbar än standard.

Och så det kanske mest sällsynta av allt i en svensk innerstad: goda möjligheter till garageplats i huset. Civilisationens kanske främsta tecken. Bekvämlighet utan kompromiss.

Det är lätt att kalla detta en bostad. Men det vore orättvist. För det här är snarare ett livsrum. Ett stillsamt manifest över hur man kan leva, centralt men ändå skyddat, stilrent men ändå varmt.

Varmt välkommen, säger mäklaren. Men det är som om lägenheten redan viskat det själv – tyst, självklart, och med ett leende.

Se mer på filmen - klicka på videosymbolen